I dag var sista dagen på nuvarande kontrakt på Bladet.
Men så i går. Morgonmöte. Redaktören resonerar om vad jag ska göra nästa period jag är där, när jag kommer tillbaka, vänder sig sedan mot mig och säger sen: ”Har vi kanske inte berättat för dig att vi skulle vilja att du fortsätter varannan vecka oktober ut?” Always the last to know. Men jag är ju inte petnoga – bara att tacka och ta emot. Sista dagen på Bladet blev inte den sista den här gången heller.
Men nästa vecka är det frilans. Så i dag innan jag gick hem fick chefen ta hand om telefon och passerkort. Det kändes precis som när den briljante och rättrådige men våldsamme och socialt oförmögne snuten i valfri snutfilm suspenderas av sin paragrafryttare till chef och tvingas lämna ifrån sig yrkets insgnia: ”Your gun and badge!” Eller. Jag inbillar mig nog. Det kändes nog inte alls likadant. Men det kan vara det närmaste jag kommer.
Nästa vecka blir det frilansjobb. Jag tror jag ska låtsas att jag är Nick Nolte hela veckan. Blir nog bra det.
Punkrutin 